Systembolagets nyhetslanseringar 4 och 5 april 2024 - vita viner

Jag börjar med några ord om de två vinerna från Wittmann som lanseras på webben den 4 april. 2022 är en årgång som det finns många åsikter om. Det var mycket varmt och torrt och en utmaning för vinodlarna, men efter att ha provat omkring 400 viner från årgången så är min åsikt att det är uppenbart att man idag är betydligt bättre rustad för att klara sådana utmaningar.

Det finns i många viner en viss känsla av tidig skörd som framför allt yttrar sig som en liten kartighet i syran och som en liten tanninbeska, men i jämförelse med exempelvis 2018 har de flesta fått till en mycket bättre balans mellan frukt och dylika drag. Slutresultatet är att vinerna är både smakintensiva och fräscha snarare än för hårda, som var fallet med många 2018. Det finns förstås exempel på vinmakare som i stället löpt linan ut och gjort rätt stora, klumpiga och tunga viner, men min upplevelse var att de var väldigt få och att i princip alla de kända namnen undvikt den fällan.

I webblanseringen kommer Morstein och Brunnenhäuschen som bägge är starka rekommendationer för den som gillar Riesling Grosses Gewächs.

Bland vinerna som lanseras på fredagen finns också många bra alternativ, även om de flesta vinerna är mer anpassade för att drickas de närmsta åren än att läggas undan för långlagring.

Jag gillar framför allt PAI från Albamar som är tänkt att representera en lite mer gammaldags stil av Albariño, utan så mycket drag av kalljäst frukt och med lite mer textur och jästfällningstoner. Man kan tänka sig att den lite mindre aromatiska profilen

Le Battistelles Roccolo del Durlo är också mycket intressant även om den i nuläget dras med en del reduktion och behövde mer luft än vad jag hann ge den i provningen. Lagring kanske inte det första som man tänker när man provar denna stil av vin (som kan tyckas enkelt, friskt och fruktigt), men liksom andra Soave av hög kvalitet brukar vinet vara mycket lagringsbart och visa upp mycket större komplexitet och djup efter några års lagring.

Jag skulle vilja gå så långt att hävda att det är en stil som liksom en del andra av Italiens främsta vitviner behöver ålder för att man skall förstå hur bra de verkligen är. Oftast brukar vinet behöva 8 - 10 års ålder för att verkligen komma till sin rätt, men det bör ha ett generösare uttryck redan om 3 - 4 år.

Jag har även valt att ta med lanseringens två Sherry i denna sektion. De är bägge mycket gamla Fino av högsta kvalitet och två av mina absoluta favoriter i området. De höga betygen reflekterar att de här vinerna är ungefär så bra som Fino kan bli. Den som inte gillar sherry kan för den sakens skull ha svårt att uppskatta dem och jag är inte säker på att dessa viner är den bästa inkörsporten till stilen.

Det är också viktigt att poängtera att den som vill ha sin Sherry så kraftfull som möjligt gör klokt i att leta bland andra stilar än Fino. Det här är viner som bygger på att de hela tiden lagrats under skyddande florjäst och de har därför inte samma intensitet och koncentration som mer oxidativt lagrade viner (ex. Amontillado, Palo Cortado eller Oloroso).

För mig är dessa gamla Fino ändå en favoritstil av Sherry, för den måttligare koncentrationen och alkoholhalten gör att de har ett användningsområde som motsvarar ett kraftfullt lagrat vitvin (de är excellenta till mat), medan väldigt gamla och exklusiva viner från den oxidtativt lagrade skolan inte sällan blir att jämföra med destillat vad gäller användningsområde. De är så koncentrerade att jag endast dricker några centiliter av vinerna och inte i första hand till mat.

Länk till röda viner 4 och 5 april 2024