Systembolagets lanseringar vecka 36

Webblansering

Denna veckas webblansering är en ganska liten sådan. I skrivande stund totalhaveri på Systembolagets sida där man ser släppen, förhoppningsvis är det bättre ordning imorgon bitti när det är dags. Jag har en ganska gedigen bakgrund inom detaljhandeln och det finns en annan bild i mitt huvud än den Systembolaget själva återger, där allt är fantastiskt. Bäst på service när boxviner efterfrågas. De vi konsumerar i folkhälsans tecken.

Moving on. Från champagneproducenten Krug lanseras två högt eftertraktade viner. Det rör sig om Krug Collection 1995 samt Clos de Mesnil 2008. För många är dessa flaskor något man köper för att avyttra med vinst vilket är lite trist. Jag smakar gärna om du tänkt öppna någon av dessa flaskor. Kan swisha en röding.

Krug Collection 1995 kostar 9.379 kr. Det är ett ex château vin som producenten återlanserar från egen källare när man tycker att vinet nått nya dimensioner. Clos du Mesnil 2008 kostar 29.999 kr.

Utöver det ett par läckra bordeauxer, bland annat något av det godaste jag fått prova under valven på Vinkällaren Grappe. Ch. Smith-Haut-Lafitte Blanc. Sanslöst, men jag har ej provat befintlig årgång som är 2022. Givet att det är en väldigt torr och varm årgång finns en viss risk att detta vin, som från början är ett ganska stort sådant, saknar lite syra och fräschör. Vinet kostar 1.875 kr.

Så, efter att ha sågat Niepoorts vita Nat Cool förra veckan är det väldigt glädjande att kunna lyfta de två vinerna som släpps imorgon, då från Niepoort själva. Det rör sig om det vita vinet Coche samt det röda vinet Charme, båda med ursprung Douro.

När det kommer till portugisiska viner är det mer regel än undantag att där finns en hel drös druvor som blandats samman. De är varken lätta att uttala eller minnas, men det vita vinet är en blend på bland annat rabigato, codega do Larinho och arinto. Det jäser och lagras i tolvmånader på franska ekfat, varav hälften är nya. Både druvblandningen och vinmakningen ger ett burgundiskt intryck och med lite ålder så tror jag att man skulle kunna lura någon stackare dit i en blindprovning. För de av oss som brukar försöka lägga vantarna på Domino de Aguilas ”Albillo”, deras vita vin, kommer även detta falla oss i smaken.

Tillfälligt sortiment

Jag har gett upp med att försöka få ihop en sammanställning över vad som släpps på fredag. Haverikommissionen får ta en titt på Systembolagets hemsida. Trettiosju viner är provade varav Finca Dofí av Alvaro Palacios är framflyttad. Jag hittar fler smileys bland de vita än de röda denna vecka men har plockat ut några viner som tilltalade mig lite extra nedan.

Först ut en Special Club champagne från Marc Hebrart. Med undantag för senaste buteljen jag recenserade som var lite av en besvikelse, mest på grund av mina förväntningar på producenten, så är Special Club en bra kvalitetsmarkör för mindre odlare, jag blir sällan besviken över priset eller kvaliteten.

Därtill har jag funnit kärlek för sydafrikansk sauvignon blanc efter en resa dit i vintras. Stark Condé gör väldigt fina exempel och generellt hittar man mer persikoartad än grönäpplig frukt härifrån jämfört med den vi hittar i Frankrike. Inte lika elegant som de bästa exemplena från Sancerre, men otroligt livfulla och energiska viner som gör att jag inte kan tänka på annat än havet, värmen och goda stunder. Vinet heter Round Mountain Sauvignon Blanc och är från årgång 2023.

Vidare finns det för den nyfikne anledning att prova Fiano d’Avellino från Mastroberardino i Kampanien. Som i många andra vita viner från Italien med lite högre verkshöjd än det pärondoftande, meningslösa, skräp som besudlar dessa viners rykte, finns här en väldigt angenäm örtighet, besk slutkläm och mandelliknande aromatik som jag tycker är väldigt charmig och karaktärsfull. Friskt och fräscht, absolut, men det är mer än så.

Sist ut bland de vita vinerna är givetvis Wehlener Sonnenuhr Kabinett från moselproducenten Joh. Jos. Prüm som på torsdagen släpps i storformat, ehum. Trots att det inte är ”min” årgång finns det inget snack om vilket vin som, till den grad det är möjligt, är objektivt bäst. De har givetvis klättrat lite i pris som allt annat i världen, men det är en lång bit kvar till att dessa viner inte ska vara värda sin peng, tycker jag.

De röda vinerna

Bland de röda vinerna är jag extra förtjust i Sela från Bodegas Roda. En modern Rioja i fruktig stil med charmig frukt, fina fat och bra energi. Därefter slår Fontodis båda viner också högt, även om det på mina anteckningar verkar som jag haft en dag där mycket varit svårbedömt. Så kan det vara med sensoriken.